tystatanke

Varför är det så här jag känner? Det är verkligen helt sjuk. Att minsta lilla motgång, minsta lilla sak, ska blossa upp som värsta vulkan utbrottet! Knasigt. Jag förstår mig inte på mig själv längre. Så har det aldrig varit förut med mig. Har jag kanske insett saker? Blivit mänsklig? Är det bara så här det är att känna. Att ha känslor? Eller är det bara för mycket i min hjärna just nu? Tänker jag för mycket. Eller är det bara för mycket som kommer på samma gång. Jag blir tokig. Förstår inte. Bryts ner sakta. Något måste göras, men vad?
Jag tror jag vet vad. Men det är fan inte lätt asså. Det finns två saker som gör att jag reagerar som jag gör. Ni som känner mig, vet precis vad jag menar. Tack för att ni finns, och ställer upp för mig.
Det kommer orda sig. Men det kommer ta tid, men det är det värt i slutändan.

Älskar dig!
Älskar er Therese och Malin!

Puss, puss!!